Sveriges största rädsla

Vi lever i ett samhälle där den etablerade toppen är rädda för den nyligen vedertagna anklagelsen, om att göra ett avståndstagande till andra grupper grundat på kulturella skäl. Det vill säga föreställningar om att olika kulturer bör leva åtskilda, eller att en kultur är mer högtstående än en annan. I J.K Rowlings fantasyromaners värld om Harry Potter är trollkarlarna rädda för att han-som-inte-får-nämnas-vid-namn ska återkomma. I vår, verklighetens värld är folket rädda för att han-som-inte-får-nämnas-vid-namn ska återkomma. Givetvis så syftar jag inte på att denna person ska komma tillbaka så som Lord Voldemort gör i Harry Potter. Utan det är återupprättandet av hans tankar man oroar sig för. Vilket leder till märkliga anklagelser, förtryck av människor och lagar eller regler där maktmissbruk blir grunden för ett missnöje. Den rädsla jag känner är att just detta missnöje väcker återupprättandet av hans tankar, detta grundar jag på bland annat Pär Blondells uttalande att ”Det ska inte se ut som om det förekommer rasism på skolan”.

Ifall jag lyckades med att göra en retoriskt korrekt inledning, genom att väcka intresse och välvilja enligt den klassiska retoriken överlåter jag till andra att avgöra. För att klargöra lite om inledningen så syftar den på främlingsfientlighet. Ett ord som inte står att finna i Nationalencyklopedins upplaga från år 1992, det är den enda upplagan man finner på Lunds Stadsbibliotek. Det är däremot enkelt att finna på NE.se och där står det precis som jag beskrev i min inledning.

För den som läst mina senaste blogg inlägg är det enkelt att förstå vart min inledning med förtydligande är på väg. Chocken och kritiken från samhället över rektor Pär Blondell på Strandskolan i Klaghamns beslut har knappt svalnat. Mina tankar börjar äntligen bena ut i något mer övergripligt och bli klart. Därför hade jag tänkt avsluta mina citat från Blondell med några samlade utdrag ur tidningar och än en gång förstärka att min tes att ”I förtryck gror missnöje”.

”Victor Ahlberg, 14, och hans klasskompisar ville hylla Sveriges fotbollslandslag på skolfotot. Rektor Pär Blondell förbjöd tröjorna.
– Det kan uppfattas som rasistiskt, säger han.
På lördag möts Sverige och Danmark i en EM-kvalmatch på Råsunda. I Klagshamn utanför Malmö kretsar det mesta kring fotboll, så killarna i klass 8 B på Strandskolan bestämde sig för att ha fotbollströjor på klasskortet.
– Vi diskuterade om vi skulle ha något roligt på oss och så bestämde vi oss för fotbollströjor, säger Victor Ahlberg.
Men förslaget fick inget positivt bemötande från skolan. Rektorn stoppade dem som inte bytte om från att vara med på kortet.
– Vi vill inte att det ska uppfattas som att det förekommer rasism på skolan. Svenska flaggan på t-shirt är så pass värdeladdat, säger Pär Blondell.
Enligt rektorn var det bara en av eleverna som hade en riktig fotbollströja, de andra hade tröjor med svenska flaggan. Victor satte på sig en tröja över den blågula tröjan, men flera av hans kompisar hoppade av fotograferingen i protest.
Rektorns förbud har väckt starka känslor hos eleverna och deras föräldrar.
– Det är väldigt överdrivet. Om man ser rasism i varje handling blir det väldigt svårt för ungdomarna, säger Victors mamma Marie Öjerstedt.
– Kläder är något eleverna får bestämma över själva. Men skolorna kan ha olika ordningsregler, säger Ingegärd Hilborn, chefsjurist på Skolverket.” Ur Aftonbladet

”Vi menade inget illa. Och vi trodde absolut inte att det skulle tolkas som rasism.
–Det står i vår läroplan att vi ska arbeta mot främlingsfientlighet och intolerans. En fotbollströja står ju inte för det, men i grupp så kan det uppfattas på det sättet, sa rektorn.
Är det ok med Danmarks, Brasiliens eller Italiens landslagströjor?
– Hahahaha. Man måste sätta det i sitt sammanhang. Tio killar med landslags- och Sverigetröjor på ett klassfoto kan knytas till en politisk manifestation, säger Pär Blondell.
Skolverkets chefsjurist, Hillegerd Hilborn, säger att frågan fått alldeles för stor uppmärksamhet.
– Det här måste skolan och rektorn komma överens om själv. Skolfotografering är helt frivilligt och ingår egentligen inte i skolans uppdrag. Men jag kan tycka att man ska komma överens om att klä sig neutralt, säger hon.” Ur Sydsvenskan

”Pär Blondell står för sitt beslut och tycker det var rätt. Skolfotografier ska inte vara någon politisk manifestation.
– Matchen kommer de att glömma, men de här symbolerna finns kvar och vi har skyldighet att arbeta aktivt mot intolerans och främlingsfientlighet.
Att rektorns beslut skulle röra upp så mycket känslor var oväntat.
Eleverna frågar sig nu varför det är OK att bära fotbollströjor vid en landskamp, men inte OK när man ska bli fotograferad för årets klassfoto. Ordet censur förstår de inte, men de har sina funderingar:
– Vi bor ju i Sverige. Man måste väl få vara stolt över sitt land?
– Vi känner många utlänningar och de hade inte tagit illa upp. De som kommer från andra länder får ju visa vart de hör, varför skulle inte vi få det?
– Punkare sänder också ut budskap, säger en elev.
– Då skulle man inte få lov att ha palestinaschal heller, men det får vi, säger en annan.
Enligt eleverna har rektorn sagt att inga symboler får finnas med på bild i skolfotokatalogen. En av killarna i en niondeklass bar en Torshammare som smycke runt halsen. Men det fick han tillsägelse av fotografen att gömma under tröjan.
I ett pressmeddelande från Malmö stad som skickades ut under onsdagen heter det:
Enligt läroplanen ska Sveriges skolor arbeta aktivt mot främlingsfientliga tendenser och intolerans. På ett skolfoto kan det uppfattas som främlingsfientligt om en klass använder symboler som kan förknippas med främlingsfientlighet.
Klassens ställningstagande om att bära Sverigeflaggor på tröjorna ska inte kopplas till att eleverna på Strandskolan har främlingsfientliga åsikter, säger rektor Pär Blondell på Strandskolan i Klagshamn.” Ur Skånska dagbladet

Med dessa utdrag vill jag ge er tid, att likt mig själv resonera kring vad rektor Pär Blondell egentligen säger. Därför kommer jag idag inte säga mer om saken för tillfället. För fastän att avbrottet i mitt skrivande kom väldigt olägligt så fortsätter jag mina tankar imorgon.