Extrema politiska organisationer

Under dagens studier bredde ett stort leende ut sig över mina läppar, när jag läste om kultur och organisationens framgång. Fastän att jag upptäckt att företagsekonomi inte är ett huvudämne för mig, så kan jag inte vara gladare än jag är av att ha påbörjat denna kurs i höst. Inte minst idag när jag blev upplyst om vad som kännetecknar extrema politiska organisationer.

I Lars H. Bruzelius och Per-Hugo Skärvads bok Integrerad organisationslära så skriver de ”Extrema politiska organisationer och religiösa sekter har ofta en mycket stark kultur... Alltför starka kulturer med ”hjärntvättade” medlemmar, så lojala att de t.o.m. är beredda att begå brottsliga handlingar”.

Frågan jag direkt ställde mig var vilka politiska organisationer i Sverige har nyligen kännetecknats av detta. För många gånger har jag hört argumentet att det partiet jag själv representerar, Sverigedemokraterna, skulle vara en extrem politisk organisation.

Ändå är det Monika Rydin, socialdemokratisk politiker i Surahammar som nyligen har tilldömts böter, för att som valsedelsutdelare ha plockat bort Sverigedemokraternas valsedlar från en röstlokal. Detta om något skulle jag vilja beskriva att vara en handling av en lojal medlem som inte bara var beredd, utan fullföljde en brottslig handling mot en politisk motståndare. Är detta ett tecken på att hon är ”hjärntvättad” och borde inte det innebära att Socialdemokraterna i allra högsta grad är en extrem politisk organisation?

Ifall detta vore det enda brottet som någon Socialdemokrat nyligen hade begått så hade inte svaret varit lika tydligt. Bara för att nämna ytterligare en annan med flera olika anmärkningsvärda handlingar, Laila Freivalds, så växer misstankarna sig allt starkare. Det finns oändligt många händelser att belysa och även ifrån om inte alla så de flesta etablerade partierna. Så vilka politiska organisationer är egentligen extrema?