Stort tack till alla som tror på mig

Året närmar sig slut, börjar bli dags att så smått summera den personliga framgång som förtroendet av Sverigedemokraternas medlemmar givit mig, likaså ungdomsförbundet och ett speciellt stort tack vill jag ge till väljarna för det enormt stora och fina förtroende ni givit mig.

Jag kan numera tack vare väljarnas vilja och med partiets förtroende beskriva mig själv som inte bara student på Lunds universitet. För efter helgen har jag fått fortsatt förtroende i Sverigedemokraternas Ungdomsförbunds förbundsstyrelse.

Jag visste inte vad som väntade efter den enormt fina valframgången. Där det ganska snabbt stod klart att det är Eslövs kommuns väljares vilja att jag de kommande fyra åren skulle representera deras röster i kommunfullmäktige. Det skulle visa sig att de fantastiska siffrorna på 12.04% gav Sverigedemokraterna plats i nämnder och även kommunstyrelsen. Förvisso är det inte ännu fastställt men med all sannolikhet kommer jag få den enorma äran att ta plats kultur- och fritidsnämnden inom snart.

I tisdags begav jag mig med nervösa steg mot Eslövs stadshus för att för första gången inta min nobla plats vid det bord som de bokstavliga besluten fattas i kommunen. Detta efter att ha välkomnats och hälsats hjärtligt välkommen av samtliga företrädare ifrån de andra partierna. Fortfarande aningen vilse försåg jag mig av den förvisso alltför exklusiva matbit som serverades i väntan på min anslutande partikamrat.

Tillsammans begav vi oss innanför de dörrarna vi tidigare varit utestängda och de dörrar många utav våra partikamrater i andra kommuner inte har tillträde till. Efter ett mindre missförstånd förre förra kommunstyrelsemötet satt jag nu där. Ordförande Cecilia Lind öppnade stadgeenligt mötet, men med en lite ovanlig fras. Hennes vilja var att varje företrädare i kommunstyrelsen skulle markera på ett extra tydligt så att jag kunde sätta ett ansikte till varje namn. Detta var endast i förmån till att jag skulle känna igen alla.

Med denna utgångspunkt ser jag framåt mot ett år med i synnerhet stor potentiell möjlighet att inte bara lära mig hur det praktiskt fungerar i kommunfullmäktige. Utan dessutom utveckla Sverigedemokraternas Ungdomsförbunds till det bättre. Tillsammans med övriga partikamrater i kommunfullmäktige utnyttja och ta till vara på tillfället som vågmästarroll.

Ungdomsråd

Just den frågan är något jag tänkt på och diskuterat mycket. Inte minst genom den tanke jag hade på att skriva en motion till Sverigedemokratisk Ungdomsförbunds kongress, att lägga till att verka för en aktiv kamp i de kommuner där ungdomars röster blir hörda.

Så blev inte fallet inför detta års kongress, hoppas därför på att få ett sådant förslag färdigt till nästa års kongress. Efter verksamheten under och efter valet i partiet, samt första terminen som universitetsstudent har tiden inte räckt till. Fast ett forum där kommunernas styrande politiker får en möjlighet att lyssna till ungdomarna anser jag vara viktig.

Helsingborgs dagblad uppmärksammade den 14:e november Höganäs ungdomsråd och intervjuade dess nya ordförande Lycke Claesson. En ung tjej med stora ambitioner, som gymnasieelev har hon drömmar om att bli statsminister, resa mycket för att som drömforskare studera människor över vida världen och bli skådespelerska. Sverige har alltså en blivande statsminister som är väldigt politiskt intresserad men fruktansvärt upptagen kvinna med en massa andra karriärer. Hur kommer det att sluta?

Politiskt engagerad i ett parti hon inte vill nämna är hon på väga mot en antirasistisk manifestation mot Sverigedemokraterna. Förmodligen tog denna intervju plats samma dag som man runtom i landet misslyckades med att minnas kristallnatten och la fokus på helt andra saker. Hoppas dock att hennes arbete i ungdomsrådet kommer påverka kommunens styrande politiker att verka för en mer ungdomsinriktad politik.

De förhoppningarna hon har om ungdomsrådet i Höganäs har gett mig ännu mer inspiration att kämpa för något liknande i min hemkommun. Där jag sitter som kommunfullmäktigeledamot och suppleant till kommunstyrelsen. Hon verkar för ett ungdomsråd där ungdomarna ska få mer självständighet, kunna påverka kommunens frågor som rör ungdomar genom olika kommittéer såsom en teknisk, en för kultur- och fritid, en social och en för utbildning. Dessa kommittéer ska vara grunden för att ungdomar ska få vara med och förändra.

Genom den plats jag hoppas kunna ta i Eslövs kultur- och fritidsnämnd hade jag gärna sett att möjligheten fanns att lyssna till kommunens ungdomar om vad de anser i olika frågor, detta för att kunna väga in i det i mitt ställningstagande.

Två demonstrationer utan tillstånd i Skåne

Att den nionde november lockar folket till gator och torg för att manifestera mot den vedervärdiga behandlingen som många religiöst judiska personer fick utstå under det som kom att kallas kristallnatten är något jag ser som extremt positivt på. Det är sällan man idag ser initiativ likt dessa i ett Sverige som en gång var välkänt för just detta. Speciellt med en tanke på hur första maj har utvecklats, förvisso i takt med att Socialdemokraterna tappat greppet om exakt allt förutom sin maktlystenhet.

Det är inte längre med kamp och glöd som folket går ur husen under första maj utan istället är det endast för att Socialdemokraterna ska vidhålla den makt de nu så länge fått i förtroende av folket. Maktlystenhet råder bland alla riksdagspartierna och istället för att starkt stå för en ståndpunkt dras de alla mot varandra i förhoppning om att röstmaximera. Vilket även kan avspeglas i samhället där folket inte längre bryr sig om politiken och var tredje valberättigad röstare i Sverige i vallokalen väljer hur rösten ska falla.

Förhoppningen om att riksdagspartierna skulle vakna till liv och kämpa för sakfrågor istället för makten var ett faktum som hade krossats redan innan det hela hade börjat. Diverse organisationer hade redan innan valt att skända minnet av kristallnatten genom att istället beklaga sig över Sverigedemokraternas framfart.

Det som hände den nionde november 1938 får aldrig ens ges en möjlighet att ske igen. Istället för att kämpa mot en sådan utveckling hölls det två kontroversiella demonstrationer i Skåne som åtminstone kommer vara de jag kommer att minnas. Utan tillstånd marscherade två olika grupper i Skåne ifrån varsin sida av den numera kända politiska skalans extrema kanter.

Vänsterextremisterna och de välkända våldsverkarna inom Antifascisterna gick maskerade i Helsingborg med för mig väl kända slagord och olagligt störde den allmänna ordningen utan rättsmaktens inblandning. Det fanns inte någon tanke på att använda denna dag till att inte bara påminna sig själv utan samhället om vad som hände under kristallnatten.

Till vad man skulle kunna kalla deras raka motsats, fastän att likheten mellan kommunismen och nazismen är slående. Inte bara för att sovjetunionen gjorde en mer omfattande etniska utresningar utan helt enkelt för att nazismen grundar sig på en helt visst väldigt oroväckande syn på socialismen. Så höll Nationalsocialistisk front en demonstration och appelmöte i Ystad utan tillstånd. Detta fick fortgå utav polisen som endast gjorde en anmälan, förvisso var det ett lugnt fackeltåg och tal.

Slutligen vill jag sända mina tankar till de överlevande och de drabbades släktingar. Jag använde åtminstone dagen för att än en gång påminna mig själv att aldrig ens i det tysta någonsin tillåta att något liknande sker. Samt beklaga att extremisterna än en gång vann och blir de som jag minns. Hur länge ska dessa organisationer få fortsätta dra det längsta strået?

På kristallnatten, iförd Palestina sjal för att demonstrera mot ett demokratiskt valt parti

Imorgon, den nionde november arrangerar Ung Vänster med flera demonstrationer och i många fall manifestation mot Sverigedemokraterna. Ingenstans kommer det att nämnas om den vedervärdiga attack som Tysklands nazister utförde 1938.

Utan istället kommer organisationerna Ung Vänster, Vänsterpartiet, SSU, Socialdemokraterna, RFSL-ungdom, Grön Ungdom, Miljöpartiet och många fler manifestera mot Sverigedemokraterna. Värt att betänka är att flera utav demonstranterna kommer att bära Palestina sjal och för jämnan beklagar sig över att det judiska folket fick Israel efter andra världskriget.

Enligt min åsikt är detta inte ens dubbelmoral utan åtminstone trippelmoral. De kommer inte att ägna en enda tanke åt vad som hände under Kristallnatten utan endast beklaga sig över att 162 000 röstberättigade i landet valde Sverigedemokraterna till sina politiska företrädare. Samtidigt som de för en intensiv kamp mot den judiska besättningen i Israel.

Att det inte finns en enda demonstration eller manifestation att medverka på för att minnas och hedra alla de som blev utsatta både under Kristallnatten och resten av den hemska behandlingen som det judiskt religiösa folket fick utstå under de tyska nazisternas utrensning är skrämmande. Jag personligen hade mer än gärna följt med på ett sådant arrangemang men istället utnyttjar diverse organisationer dagen för egna ändamål.

” Jag tycker att det är bra att de demonstrerar mot rasism, så länge de gör det på ett fredligt sätt”

Erik Almqvist bestämde sig inför valet att flytta ner till Skåne och kandidera för partiet i Lund. Vilket även innebar att ungdomsförbundets vice ordförande nu skulle finnas till hjälp i syd distriktet för att bygga upp det största distriktet något ungdomsförbund har i landet. Som företrädare för partiet och dess ungdomsförbund kan man se hur han brinner för att förändra samhället till en bättre morgondag.

I dagens samhälle har vi många problem som man kan tyckas borde vara enkla att få bukt med. Ett utav alla dessa är den såväl öppna som dolda rasismen, båda lika vidriga och avskyvärda. Att ha en åsikt som säger att jordens människor är olika mycket värda beroende på var de kommer ifrån och hur de ser ut. Det är något vi alltid måste bekämpa och i grunden tror jag att det bäst görs genom ökad förståelse för varandra. Speciellt vad gäller den dolda rasismen för det är den som är svårast att se och skapar störst problem.

Den dolda rasismen kan man se överallt i samhället. Median belyser problemen väldigt ofta genom att ta upp tillfälle då någon blivit utsatt för en diskriminering. Vardagsrasismen utspelar sig på alla möjliga platser så som på personalmöten, i vardagliga konversationer, jobbintervjuer och på restauranger/uteställen. Det finns många sätt att bekämpa detta problem men jag måste ställa frågan både till mig själv och er om det är genom våld och aggressiva konfrontationer?

”Effektiv polisinsats stoppade bråk” och ”Demonstration även i Lund” så löd två rubriker efter att Sverigedemokraternas folkvalda kommunfullmäktige ledamöter, däribland Erik Almqvist, varit på sina första sammanträden och olika organisationer valt att bemöta detta. Är det då möjligt att jag som Sverigedemokraternas folkvalda kommunfullmäktige ledamot i Eslöv stödjer och framhäver min partikamrats uttalande? Jag minns det som om det vore igår när överenskommelsen ibland de stora nyhetsorganen beslutade att alltid benämna partiet med antingen rasistiskt eller främlingsfientligt. Median hade tillsammans med de etablerade partierna utmålat oss som rasister.

Nyligen kunde vi följa en rättegång där en stark representant för ett etablerat parti dömas av Stockholms tingsrätt till 120 dagsböter för förolämpning(rasistiska tillmälen), våld mot tjänsteman, våldsamt motstånd och egenmäktigt förfarande. Detta efter ett bråk på en krog och jag vill påstå att här utspelade sig den dolda rasismen i sin renaste form. En kvinna med ett nordiskt ursprung blir tillsagd av en man med utländskt ursprung och scenen som uppstod har vi alla kunnat följa.

En ung taxi chaufför berättade nyligen för mig hur en ung kvinna sagt till honom att de inte vill ha några ”Jalla Jalla blattar” som chaufförer på det bolaget han just nu körde för. Detta under en tur där jag valt att ta en förbeställd tur hos Skånetrafiken som körs av inhyrd taxi efter ett lokalt styrelsemöte. Därefter förklarar han hur han därför valt att byta arbetsgivare och var lycklig att han lyckades hitta ett annat jobb. Jag kunde endast beklaga det inträffade och önska honom lycka till på det nya jobbet. Varför ska jag behöva beklaga det inträffade?

Jag ångrar idag att jag beklagade det inträffade och istället inte konfronterade den kvinna som har sagt de orden. För jag tolererade i det tysta den dolda rasismen. Nelson Mandela sa 1994 ”Racism must be consciously combated and not discreetly tolerated..”. Frank Zappa en stor och känd artist sa en gång “I'm not black but there's times I wish I could say I wasn't white.”

Jag manar eder alla att bekämpa den dolda rasismen på ett hårdare sätt. Rasismen i sig är lätt att krossa med enkla argument och det är inte den som skapar dagens samhällsproblem.

Huvuden ska rulla i socialtjänsten!

I dessa mörka tider lägger jag kort in några ord som jag senare kommer följa upp. Det är med vemod och bedrövelse jag fått tillbringa natten innan en tentamen med att vända och vrida på mig. Att allt inte står rätt till i samhället känner vi alla till, men hur sjukt Sverige är idag vågar jag inte ens längre gissa. Centerpartiet förde en valkampanj som idag är i allra högsta grad inte ens akut för den kritiska situation vi befinner oss i kan inte räddas utan endast förmildra de rådande omständigheter och förebygga att liknande förhållande aldrig mer uppstår.

Gråten sitter i halsen och tårarna är inte långt ifrån att börja rinna vid dessa tankar. Socialtjänsten måste inte bara ses över utan huvuden måste falla. Att sätta en treårig flicka som nyligen blivit vittne till ett knivdrama, om så för en sekund, i en fängelsecell som hon upplever kylig är inte ens skandalöst.

För jag kan inte finna ett ord i något språk som kan förklara vilket sjukligt beteende det är. Ifall det hade funnits en lagstiftning emot detta hade jag yrkat på livstidsstraff utan möjlighet till benådning. När en myndighet tar hand om det barn finns det inga förmildrande omständigheter. Ifall det hade tagit slut där hade det kanske räckt med att de skyldiga blivit satta bakom galler utan nyckel.

Fast att det samtidigt framkommer att ett syskonpar på 12 och 15år suttit inlåsta på ett behandlingshem sedan mitten av juli på socialnämndens beslut är vidrigt. Bakgrunden till detta anser jag vara ovidkommande, att de vid tillfälle gjort rymningsförsök från fosterhem berättigar inte i mina ögon något folkstyre att sätta barn i fängelse. Enligt min uppfattning av den lagstiftningen vi har idag så finns det inget som berättigar någon att fängsla barn. Dessa barn har inte haft det lätt och behöver hjälp, inte låsas in med allt från äldre missbrukare till unga kriminella.

Jag befarar att detta bara är toppen på isberget och att vi inom kort kommer få fler fall avslöjade.

Abort som preventivmedel är förkastligt

Dagens samhällsdebatt kring abort påvisar att grunden bakom beslutet att göra en abort ofta används på ett eller annat sätt som preventivmedel. Med detta vill jag inte bestrida den fria rätten till abort utan endast förkasta utnyttjandet av det som förlängt preventivmedel. Dock så står jag bakom alla mina påstående fast jag vill än en gång påpeka och förstärka att i min vederläggning är inte en kvinnas rättigheter eller omständigheter utöver att använda abort som förlängt preventivmedel berört. Det finns en stark grund bakom den juridiska rätten till fri abort som jag helt ställer mig bakom.

Abort anses idag inte vara moraliskt fel och den rättsvetenskapliga behandlingen av ämnet saknar aspekter hos fostrets livskraft. Av alla nyblivna föräldrar är det beskrivet som det underbaraste, den bästa händelsen i deras liv. Inget är lika fantastiskt som att vara en del i att nytt liv kommer till jorden, att bli föräldrar. Ett barn, så litet och oskyldigt är utlämnat till omvärldens för dess hjälp till överlevnad och skydd. Redan tidigt, under graviditeten börjar planeringen för att ge det lilla livet en barnvänlig, trygg och säker uppväxt. Liten och nyfiken börjar livets gång mot att en dag kunna stå på egna ben, flyga ut från boet och skapa en egen familj. Fastän att ett barn ur juridiska perspektiv saknar rättigheter fram tills det fötts fram levande.

Det är lika orimligt att genomföra det med medicinska eller kirurgiska ingrepp som att stänga av livsuppehållande åtgärder och tillåta aktiv dödshjälp. Ett barn med ett utvecklat mentalt tillstånd men som däremot inte överlever utanför sin moder borde ha samma juridiska rättighet som en person med livsuppehållande åtgärder innehar. Ett mänskligt liv existerar fram till dess att det saknar all form av psykisk och mental aktivitet, detta enligt både biologiska och medicinska definitioner.

Det är inte möjligt att göra en abort naturligt, inte heller ta någon annan form av liv. Bland annat grundas motsättningarna till dödsstraff på att ingen har rätt att ta en annans liv och att det strider mot naturrätten. Graviditet är en naturlig process i skapandet av livet, det mest naturliga och perfekta som vi kan framställa. En äggcell blir befruktad av en sädescell där kromosomerna från denna stund lägger grunden till arvsanlaget. Innan det ens är tekniskt möjligt att upptäcka en graviditet, det vill säga att första menstruationen uteblivet och ytterligare ett par veckor.

Dagens liberala synsätt på abort grundar sig på kvinnornas frigörelse och kampen för ett jämställt samhälle. Det var under 1970-talet i samband med att den offentliga attityden till sexualitet förändrades. Som kvinnornas kamp för fri abort fick gehör, detta som ett oumbärligt alternativ till preventivmedel i och med de friare intima umgängena. Florynce Kennedy, medlem i National Organization for Women sa 1970 ” If men could become pregnant, abortion would be a sacrament”. Nyligen lade det svenska folkhälsoinstituten fram en plattform i syfte till att minska antalet aborter. Denna grundades på subventionerade p-piller och ökad information om dagen efter-piller. Logiskt sätt vill detta säga att fri abort lagfördes och än idag syftar till att verka som ett preventivmedel utan att bejaka barnets, livskraftens moraliska rättighet.

Det är opassande att i enlighet med lagen av idag räkna ett foster som ett människoliv först då det fötts fram levande. Det är med dagens teknik fullt möjligt om inte innan så åtminstone ifrån den 24:e havandeskapsveckan hålla ett foster vid liv utanför kvinnans kropp. Därför är den juridiska meningen stridande mot uppfattningen om vad ett liv är och en mänsklig persons själsliga och mentala tillstånd. Att den juridiska normen inte omfattar ett ännu ofött barn som ett liv med moraliska rättigheter innebär således inte att våra sociala värden behöver vara desamma.

Det kan finnas alla sorters perioder i livet då en utökning av familjen är väldigt ofördelaktig med tanke på karriären i arbetet är i full gång eller att bostaden inte är tillräckligt stor. Förmodligen finns det många fler argument att bestyrka ett ogynnsamt läge för en graviditet. Dock är alla dessa anledningar endast bestyrkta med ett inskränkt själviskt tänkande, för egen vinning. Ett barn kommer inte med storken, likt den historia vi fått berättad för oss som barn. Inte heller är man ensam under sexualakten. Det är båda partnernas lika stora skyldighet att använda något utav alla de säkra preventivmedel som finns till hands ifall en graviditet inte är önskad. Abort, detta onaturliga sätt att föröva ett barns rättighet till liv är sannerligen inte ett utav dem.

Ingen har rätt att bestämma över någons rätt till livet ”Rätten till abort förespråkas bara av personer som själv har blivit födda”, sa Ronald Reagan. Preventivmedel är till för att förhindra graviditet, inte ta ett människoliv med en själ.